Älskarinna....

Kan vi skapa en värld för oss?

Igår spenderade vi fyra underbara timmar på havet, medans solen gav oss sina första varma strålar lärde han mig att hantera ett kastspö utan större framgång.

Orden leker mellan våra läppar. Våra tungor börjar forma allt mer djupa ord.

H: Vad vill du med det här?

A: Jag vet inte, jag kan bara lova att det här är något jag vill låta ta tid. Jag varken kan eller vill stressa. Det finns så mycket jag inte vet om dig. Men att jag älskar dig är något som står skrivet allt för stort i mitt huvud.

H: Det måste få ta tid, jag är fortfarande gift. Men något säger mig att det här är speciellt. För första gången i mitt liv är jag svartsjuk. Du gör något med mig jag inte kan förklara.

A: Jag vill bara att du lovar mig en sak: Lämna inte henne bara för mig, det måsta vara ett beslut du tar eftersom du inte älskar henne.

H: Att vi går delade vägar handlar inte om dig. Det handlar om mig och henne.

Vågorna vaggade oss åter in i ett lugn.

Några ord är sagda, många finns kvar och väntar på rätt tillfälle.