Närmare?

Kanske bygger vi en väg, till en början följde vi en snårig och slingrig stig. Nu tycks vi såriga och trötta ha nått en lite bredare stig.
När vi går där brevid varandra kommer frågorna allt tätare. Vi ser på varandra med tårar i ögonen och taggar fortfarande kvar på våra kroppar efter den trånga stigens snår.

Kommer vi våga ta steget ut på stora vägen.

Att skilja sig tycks ha blivit en tanke.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0